Costa Rica – föregångsland inom hållbar turism

Världens första destination som gjorde sig känd för eko-turism. Allt sedan början av 1980-talet har Costa Rica, som få andra länder i världen, satt fingret på hållbar turism. Tillsammans med Visit Finlands hållbarhetschefer gjorde Swedish Lapland Visitors Board ett studiebesök tidigare i höst. 

En del säger att Costa Ricas rykte, som en av världens mest erkända eko-turismdestinationer, började redan 1963 då naturreservatet Cabo Blanco bildades. Men det tog verklig fart 1971, med bildandet av de första nationalparkerna i landet. Idag har Costa Rica mer än 1,3 miljoner hektar skyddad natur, både statlig såväl som privat mark har skyddats. Det lilla landet i Centralamerika – i princip hälften så stort till ytan som Norrbotten – har avsatt mer än 30% av landets yta till reservat och parker. Och faktum är att den ytan, ungefär 0,03% av hela jordytan, står för 6% av världens biodiversitet. En starkt bidragande orsak till att detta är hållbart är förstås att besöksnäringen står för drygt 8% av landets BNP, och drar nytta av den skyddade naturen.  

Men ändå, fram till slutet på 1900-talet var andra krafter i farten. Regnskogen höggs ned för att ge plats för jordbruk, odling och bete. Idag finns en slags motrörelse mot detta. Olika organisationer och institutioner arbetar hårt med att återställa regnskogen och den biologiska mångfalden. På SVT Vetenskapens värld finns just nu ett program som heter Träd kan rädda klimatet (en verkligt missvisande titel då det handlar om så mycket mer än bara träd) som är värd att titta på, kring just detta regenerativa arbete i Costa Rica. Forskaren Rebecca Cole har jobbat med att återställa regnskog där och det verkar faktiskt som om restprodukter vid kaffeproduktionen är verkligt bra för att återställa jordkvalitéer, som ett sätt att få återväxt på regnskog. Ett regenerativt arbete med rester av kaffebönor.  

Liisa Kokkarinen är Head of Sustainable Development på Visit Finland. Hon har de senaste åren lett ett framgångsrikt arbete för att göra Finland till en förebild i hållbarhetsarbetet. Hennes arbete lyfts ofta fram i internationella sammanhang och när hon nu var på väg till Panama för delta i Adventure Travel Trade Associations årliga Summit, där Visit Finland tar stor plats, passade hon på att besöka grannen Costa Rica.  

– Jag visste förstås om Costa Ricas status som föregångsland inom hållbar turism, det vet nog alla som jobbar i branschen. Redan när vi började med vårt eget hållbarhetsarbete 2018 så dök Costa Rica upp som det exempel de flesta stakeholders nämnde som förgrundsfigur, säger hon innan hon fortsätter: 

– Jag ville förstås åka hit. Men först nu, eftersom vi åkte på ATWS i Panama, kändes det som ett hållbart studiebesök. Jag ville verkligen se deras arbete på marken. Att se på hur besöksnäringen ger tillbaka till lokalsamhället. För social well-being är fundamentalt i en regenerativ ekonomi. 

Från huvudstaden San Jose, efter en tre timmars busstransfer ner till regnskogen vid karibiska kusten och floden Pacuare, åkte Liisa och hennes kollega Kati Paasi på Business Finland, tillsammans med Johanna Ögren och Håkan Stenlund från Swedish Lapland Visitors Board. Till Pacuare Lodge finns ett par sätt att ta sig till. Till fots, där du också får åka linbana över Pacuarefloden, eller så med gummibåt. Du som upplevt en ski-in, ski-out lodge förstår nog precis vad vi menar när vi säger att Pacuare Lodge är en raft-in raft-out lodge. 

Själva lodgen består av ett 20-tal villas som omgärdar huvudbyggnaderna för aktiviteter och restaurang/bar, samt spa och pool. Lodgen drivs av Böëna som har fem andra lodger runt om i Costa Rica. Pacuare är på många sätt starten och bolagets egen role-model för utvecklingsarbetet med hållbarhet. Böëna har genom åren köpt in 800 hektar mark kring sina lodger, som efter bästa förmåga nu ska regenereras så att marken återgår till sitt ursprung. På alla Böënas lodger är organisk mat inte önskvärt, utan tvärtom det enda valet. Man jobbar ständigt med food waste och försöker återanvända så mycket som möjligt. Trä köps av lokala skogsbolag som jobbar med återplantering. Energin till camperna skapas till stor del egenproducerat, genom vattenkraft och solenergi. Hållbarhet är högst upp på agendan och varje ny god idé testas. Det är ett ständigt utvecklingsarbete.  

– Självklart tar jag med mig hållbarhetsarbetet som visades upp av Böëna, säger Johanna Ögren, Swedish Laplands marknadschef när resan förs på tal.  

– Men lika intressant och kanske ännu viktigare, fortsätter hon, var att också se den stolthet man har för sitt arbete. Hur man jobbar med social well-being. Hur mycket som går tillbaka från företaget till lokalsamhället, inte bara genom att lodgen ger många jobb utan också genom socialt engagemang på andra sätt. 

– Och sedan går det ju inte att inte bli imponerad över att hållbarhetsarbetet verkar vara så fundamentalt, en del av DNA, inte bara för detta företag utan det känns ju som om det gäller hela landet. Jag menar till och med landets mest kända ölmärke, Imperial, är exempelvis ”världens enda vattenpositiva öl”. Deras bryggeri ska ge tillbaka mer än det tar. Jag vet att det låter futtigt, med vattenpositiv pilsner, men jag tycker också att det visar på hur viktigt det är arbeta med och prata om hållbarhet i Costa Rica. 

På lodgen varvas ett lugnt tempo med möjligheter att göra mängder av aktiviteter, Alltifrån en adrenalinfylld zip-line bana, till långsammare fågelskådning och mer transformativa upplevelser tillsammans med regionens urfolk, Cabécar.  

Så till sist: Fick Liisa Kokkarinen svar på sina frågor?  

– Det jag såg är att i Costa Rica går hållbarhetsarbetet djupare än till bara turismutveckling. Det genomsyrar närmast hela samhällssystemet, ett sätt att jobba framåt eller ett sätt att vara. Som Pura Vida.  

– Dessutom är det ju så att i Costa Rica så är besöksnäringens status mycket starkare än exempelvis hemma. Därför tror jag att det som företag går att lära mycket och dessutom ganska omedelbart med Costa Rica som exempel. Hur medvetna och stolta anställda är kring socialt och ekologiskt hållbarhetsarbete bland annat. Men på destinationsnivå, så tror jag att det är en resa som tar längre tid att bara ta till sig. 

– Sedan ville jag få tid att prata om besöksnäring på en nationell nivå, men där fick vi inte till det riktigt. Så jag har inte riktigt förstått hur man mäter besöksnäringens succé eller hur man nationellt jobbar med hållbarhetsarbetet. Eller hur det är implementerat i hela samhällssystemet. Det hoppas jag få chansen att fråga en annan gång.