Swedish Lapand Visitors Board logotyp Europeiska unionen logotyp
English flagEng
Nyheter 23 mars, 2022

Forskare undersöker ”arktifiering” och turism i en tid av klimatförändring

I ett stort forskningsprojekt studeras just nu turismutvecklingen i norra Skandinavien. Bland annat undersöker forskarna hur användandet av begreppet Arktis utvecklas i Sverige, hur klimatförändringar kan hanteras och potentiella lösningar på problem som till exempel markkonflikter.

När forskaren Dieter Müller började studera turismen i norra Sverige förde besöksnäringen en undanskymd tillvaro, långt från vad den är idag.

– Vi hade en distansutbildning i Pajala i början av 2000-talet. Det var ingen munter upplevelse, väldigt lite turism och lite som hände. Men plötsligt ser vi en förändring. Områden vi inte trodde skulle utvecklas till turismdestinationer blir det, till exempel i östra Norrbotten. Plötsligt blir det en väldigt stor efterfrågan, säger Dieter Müller, professor i kulturgeografi vid Umeå universitet.

– Vad hände? En hypotes är att det handlar om arktifieringen.

Ger regionen en identitet som viktig och annorlunda

Med ”arktifiering” menar Dieter Muller att använda begreppet Arktis om norra Sverige. Både i hur invånare och organisationer tänker på området, och hur det marknadsförs. Ett exempel är Abisko, som förut hade sin lågsäsong i januari–februari. Nu är det en av huvudsäsongerna, med en strid ström av besökare och nya produkter. Och överallt syns ordet ”Arctic”.

– Det vi kan konstatera är att det arktiska temat och destinationen plötsligt blev väldigt intressanta, säger han.

– Swedish Lapland Visitors Board var en väldigt tidig aktör i användningen av Arktis. Kanske till och med en av dem som först identifierade och drev på trenden. Men även vi på universitetet samt inom den politiska sfären har allt oftare valt att använda begreppet för att definiera regionen och ge den en identitet som viktig och annorlunda.

Klimatförändring sätter fokus och utmanar

Några av Dieter Müllers forskarkollegor i Kanada talar om intresset för Arktis som en ”last chance tourism”. I klimatförändringens tid kan det vara sista chansen att uppleva området innan det förändras.

– Jag tror att det är få som har det som en drivkraft för sin resa utifrån ett medvetet val. Däremot sätter diskussionen om klimatförändringar i Arktis fokus på området och skapar ett intresse.

Just klimatförändringar är en kommande utmaning. I nästa steg av projektet kommer forskarna att titta på hur hundspannsföretag hanterar snöbrist och en kortare säsong.

– Arktis förknippas med is och snö. Om det försvinner i och med klimatförändringar tappas en del av produkten. Det finns risker som kan hanteras med olika strategier, Icehotel 365 är ett intressant exempel. Och när jag tittar igenom Swedish Laplands filmmaterial är det varierat, det är inte bara snö. Men det är en utmaning att ändra associationer som finns till ett begrepp.

Stödstrukturer, överturism och samisk kultur i fokus

Projektet “Klimatförändringar och den snabba ökningen av turism i Arktis: Utmaningar och möjliga lösningar för turism och hållbar utveckling i en Arktisk kontext” startade 2018 och pågår till och med 2023. Förutom att undersöka utvecklingen av arktifiering har projektet ytterligare tre stora områden i fokus.

Dieter Müller, professor i kulturgeografi vid Umeå universitet. Foto: Mattias Pettersson/Umeå universitet

En del handlar om hur stödstrukturer, till exempel EU-stöd, utvecklats och hur viktigt det har varit. En annan del om hantering av överturism och en sista del om hur den samiska kulturen hanterar turism. Just nu arbetar Dieter Muller med en studie om Ájtte och Silvermuseet. Samtidigt som museer blir en turistattraktion ser de inte det som sitt huvuduppdrag. Museet är både en mötesplats och en kunskapsförmedlare.

– I den internationella debatten sägs det ofta att urfolk utnyttjas av turism, men museerna i Norrbotten balanserar det på ett väldigt fint sätt. Det blir en möjlighet att sprida kunskap, säger han.

”Alla tjänar på att vi lär oss mer”

I delprojektet om överturism och markanvändningskonflikter intervjuas kommuner om hur frågorna hanteras ur planeringsperspektiv.

– Från tidigare studier vet vi att kommuner ofta har väldigt lite koll på turismen. Det är outsourcat till andra organisationer, samtidigt som det är kommunen som arbetar med planeringen.

Pandemin har varit en svår tid för turismforskning. När det inte går att resa är det svårt att studera resande. Under hösten hoppas Dieter Muller att forskarna inom projektet kommer vara mer synliga, bland annat genom seminarier online där även näringen bjuds in till dialog.

– Vår forskning har inte alltid tydliga svar eller hänvisningar till hur företag bör jobba. Men alla tjänar på att vi lär oss mer. Vi akademiker har inget facit men vi kan observera samtiden och försöka ge bidrag från det vi ser. Vårt uppdrag är att bidra till global kunskap om turism, och då är det viktigt att få in kunskap från den region vi lever i. Kulturgeografi handlar väldigt mycket om regional utveckling där är turismen en viktig del av ett större sammanhang.

Projektet “Klimatförändringar och den snabba ökningen av turism i Arktis: Utmaningar och möjliga lösningar för turism och hållbar utveckling i en Arktisk kontext” leds av Dieter Müller, professor i kulturgeografi vid Umeå universitet, i samarbete med universitet i Norge och Finland.

Projektet pågår 2018–2023 och finansieras av FORMAS. Swedish Lapland Visitors Board medverkar i projektets referensgrupp.

Relaterade nyheter

Sök på Swedish Lapland

Skriv din sökning ovan och sökresultaten visas här nedan.