Ájtte Svenskt fjäll- och samemuseum – Modig möjliggörare som förenar omland och omvärld.

Ájttes vita byggnad står som en stabil fästning, strategiskt placerat vid infarten till Jokkmokk. Ett lokalt epicentrum där traderad kunskap förädlas och förmedlas och möjliggör för omvärlden att stilla sin längtan efter både bredare och djupare kunskap.

Ájtte Svenskt fjäll- och samemuseum är huvudmuseum för den samiska kulturen i Sverige och specialmuseum för fjällens natur och kultur samt informationscentrum för fjällturismen i regionen. I år är de även vinnare av Award of Swedish Lapland i kategorin Möjliggörare.

Under de dryga trettio år som passerat sedan museet öppnade 1989 har arbetet fortgått med att skapa en unik samling artefakter och permanenta, tematiska utställningar. I takt med tiden har forskningen och den mer utåtriktad verksamheten successivt ökat i omfattning för att möta en bredare publik genom världsunika vandringsutställningar, föreläsningar, konserter, unikt bibliotek, forskning och dokumentation.

Ett exklusivt förråd

Namnet Ájtte kommer från det lulesamiska ordet för en förrådsbod. Ett fyndigt namn för en samling exklusiva föremål som visas i basutställningarna: Tidens gång, Nybyggarliv, Dräkt och Silver, Laponia, Att reda sig, Trumtid, En isande vandring. LaponiaMania, Duodje – samiskt hantverk och På väg.

Under åren har huskroppen svällt med uppgiften till att numer uppta en stor del av kvarteret. I den nyaste delen ligger Ája – Ájttes arkiv och bibliotek och Samernas bibliotek inrymt tillsammans med en populär konferensdel för platsens olika intressenter och intilliggande restaurang.

Innanför väggarna inryms också referenssamlingar med drygt tolv tusen insekter, knappt tre tusen däggdjur och fåglar, tusentals kärlväxter, mossor, lavar och svampar. Sedan 1995 finns också en fjällbotanisk trädgård knuten till verksamheten, belägen en bit från museibyggnaden. Trädgården är anlagd i en bäckravin, Kvarnbäcken, och har utvecklats succesivt delvis genom att fjällväxter odlats och samlats in och planterats i de naturtrogna miljöer som skapats i trädgården.

Ájtte i omlandet

Jokkmokk är Sveriges till ytan näst största kommun men med totalt knappt fem tusen invånare. Antalet besökare till Ájtte – Svenskt- Fjäll och Samemuseum, rör sig om cirka femtio tusen på årsbasis. En drivkraft för turismutvecklingen i Jokkmokk och hela resmålet Swedish Lapland, står det i motiveringen till priset. Under Jokkmokks ikoniska vintermarknad utgör museet ett epicentrum där besökare och lokalbefolkningen möts, där kulturyttringar flödar, gror och samtidigt har en fast punkt.

Elisabeth Pirak tillträdde som chef 2020.

– Ájtte är utan tvekan en reseanledning i sig. Men, vi lockar även de som passerar av andra anledningar och vi finns som en naturlig besöksplats i Jokkmokk under hela året, även för Jokkmokks invånare. Sedan är det ju faktiskt så att vi har drygt tjugo fast anställda. Inte en obetydlig siffra för en så pass liten kommun som Jokkmokk.

…och i omvärlden

I motiveringen till att Ájtte prisas som möjliggörare står bland annat att man ”bakom kulisserna skapat möjligheter att genomföra arrangemang, utveckla eller etablera nya anläggningar eller upplevelser som får varumärket Swedish Lapland att färdas ut i världen”.
Och bakom de många modulerna inne i besöksdelen jobbas ständigt med nya utställningar, såväl för visning innanför museets väggar men också för att packas ihop och färdas över världen för att möta efterfrågan från en växande målgruppen som söker kunskap om den världsunika samiska kulturen och det arktiska natur- och kulturlandskapet.

Elina Nygård är chef för museets publika verksamhet. Hon berättar om vandringsutställningen Identity on the line, en utställning om tvångsförflyttningarna som berör hur migrationsprocesser påverkar människor i generationer.

– Det har varit ett sameuropeiskt projekt tillsammans med Norge, Dannmark, Slovenien, Litauen, Polen och Slovakien. Utställningen bygger på intervjuer, med fokus på de trauman som följt med genom generationerna, och de ärr som finns kvar. Det är många som gått runt med en känsla av att ” något inte stämmer”. Det känns som ett lyckat projekt där dåtid och nutid knutits samman.

Nu och framåt

Exempel på de senaste årens övriga internationella samarbeten är en utveckling av dräktutställningar tillsammans med Siida museum i Inari, i Norra Finland Saemijen siite i Norge, Luleå tekniska universitet och Laplands universitet i Rovaniemi. Projektet AIDA – Arctic Indigenous Design Archives är ett annat exempel där man under tre år etablerat ett arkiv för slöjdare och konstnärer tillsammans med Samisk Högskola i Norge och Samearkivet i Finland.

Aktuellt är att vinka lycklig resa till den egenproducerade utställningen, Sapmi vår del av världen. Utställningen producerades redan under 90-talet men har nu delvis omarbetats och uppdaterats med bland annat beskrivningar av hur man lever idag och ska nu visas i övriga delar av världen.

I övrigt går arbete vidare i stort och smått, med nutid och dåtid och med internationella och lokala frågor. En fråga som man följer är den om återbördande av föremål till sina ursprungsländer. För Àjttes del handlar det om överlåtelse av föremål mellan museer inom Sverige, berättar Elisabeth.

– Vi har begärt överlåtelse av föremål som redan finns på inlån här på Ájtte, att äganderätten övergår till oss.

På lokalt plan diskuterar man kring att få fler lokala resurser som kan berätta på museet. Den vita byggnaden Kyrkogatan fortsätter oförtrutet att vara en möjliggörare och en sammanfogande länk mellan omlandet och omvärlden.